GOTT NYTT 2010

Jag och fåglarna firar nyår på skilda håll i år, jag hoppas att de inte börjar bränna eget och tjuvröka... Men både de och jag önskar eder alla (en fröjdefull juuul ♪♫) ett:

Gott Nytt År!

(när jag kommer hem ska jag fixa en årssammanfattning)

Bebis

Jag hänger som sagt hos Knytt nu, och hon har flera kullar med bebisar. De är sockersöta! Här är en av dem.

Göteborg

Wah nu är jag äntligen framme i Göteborg, jag är hos Knytt. Därav den värdelösa uppdateringen de senaste dagarna. Fåglarna är hemma med sina specialvalda fågelvakter och vad jag hörde sprang Isabella nyss iväg med en skinkbit som hon egenhändigt stulit. Även om jag har ett svagt minne av att ha gett order om att hon endast får äta fågelmat...

Stirrig

Många föräldrar brukar lura i sina barn att om de ser för mycket på tv får de fyrkantiga ögon. Jag börjar tro att det kanske börjar bli dags för mig att skrämma upp Winchester med samma sak...

Lata

Dessa helgdagar gör oss onekligen förslappade och lata. På tal om förslappad och lat kan jag berätta att min mellanslagstangent just tänkte ge upp. Men med lite våld löste det sig genast. Tur.
Detskullebliliteväljobbigtattläsainläggenannars.

Julafton!

Idag är det, som ni kanske märkt, julafton. En av min och fåglarnas favoritdagar på året! Jag hoppas att ni har haft en strålande dag och kväll medan fåglarna nöjer sig med att hoppas på att de ska få flasha lite fågelrelaterade julklappar på bloggen i morgon.

♥ GOD JUL ♥

längtar

Winchester vet inte hur han ska hålla ut ända tills i morgon. Han vill klättra i granen och öppna paket och äta smällfrön och sånt. Själv försöker jag desperat hinna städa OCH tillverka en julklapp åt dem. Men det är inget jag talar högt om att inte är klart än.

Försenad!

Givetvis lär jag mig inget av mina misstag. Halva dagen har jag suttit och tänkt att jag kanske borde blogga i tid. Och nyss tittade jag på klockan och konstaterade ilsket att jag passerat tolvslaget! BAH! Därför kan ni få titta på en bild av Avril, det ligger ganska nära till hands att tänka på henne i samband med att någon säger "bah!" eller något annat ilsket. Men snart ska julefrid råda, fåglarna har skitat ner riktigt ordentligt så att det verkligen ska vara en utmaning att städa alltihopa fint. Tacktack.

Panikinlägg

Jag gillar att jag alltid kommer på att jag har glömt att blogga ungefär 10 minuter innan det slår om och byter till ett nytt datum. Katastrof! Idag hinner jag väl inte säga så mycket mer än att även Isabella är mycket förtjust i den nya riskransen. Och att hon använder den betydligt mer ändamålsenligt än undulaterna som tror att den är en slagsmålsring.

tre

Fjådor är inte helt nöjd med att alltid spela biroll, han tycker att han förtjänar mer plats.

Godzilla

Isabella gillar att klampa och stampa som bockarna bruse

Klappar

Jag har fortfarande inte kommit på någon julklapp åt fåglarna. Förra året var det enkelt när Avril krävde att allt gick i rosa. Men nu när hon är död har hon ingen talan längre och de andra säger att de kräks vid tanken på ännu en rosa grej. De har så det räcker hävdar de.

Jag hittade i alla fall förra årets önskelista, önskan om en utevoljär slog i alla fall in! Och den är inte ens rosa!

Presenten

Petronella fyllde ju år här om dagen, och här är vad hon fick i födelsedagspresent. Än så länge är det helt klart Isabella som är mest förtjust i den, men det är bara bra då hon inte varit så glad i de (ca 600) andra leksakerna de har.

Ohyfsat

Winchesters mamma glömde att lära honom att det är god sed att hålla för näbben när man gäspar.

Null

Idag har det hänt exakt... noll spännande saker att blogga om. Inte ens Isabella hade något att komma med, och hon brukar sannerligen vara bra på att ställa till trubbel av olika slag. Men idag; inget. Jag borde uppskatta det istället för att klaga över att det inte finns något att skriva om.

Crowded

Winchester och Fjådor tycks tro att ju mer man irriterar sin tilltänkta dam ju kärare förväntas hon bli i en. Ovan nämnda efterblivna grönfinkar, ägnar därför dagarna i ända åt att flyga efter Petronella och skrika upphetsat (i falsett) i hennes öra. Däremellan dänger de förtjust näbben mot henne eller mot det som finns närmast. (Hacke hackspett hade varit avundsjuk på deras hyperaktivitet.)

Själv försöker jag se till att den stackars Petronella får åtminstone ett par sekunders lugn och ro genom att diskret försöka bära iväg henne (vilket hon godtar med en tacksam suck), men givetvis kommer B1 och B2 flygandes efter. Och som två spyflugor i sensommarhettan klänger de sig fast på mig för att inte missa vart jag försöker föra iväg deras stackars offer.

På sin önskelista har Petronella nu ritat in en undulat som ser ut att bära högklackade läderstövlar och latexkjol, jag undrar om hon skulle vilja ha lite ledigt...

3 år!

Idag fyller vackra Petronella 3 år! Jag hoppas hoppas hoppas att det blir många år till! Men hon slog ju rekord i alla fall, varken Hugo eller Avril hann fylla tre. Och om det är något jag tycker de ska tävla i så är det vem som kan bli äldst. (absolut inte vem som kan dö först, det är en dålig tävling). Hur som helst, jag har inte riktigt hunnit färdigställa hennes födelsedagspresent än eftersom jag har haft tråkigare saker för mig. Jag fick i alla fall chansen att förstöra en annars fin bild genom att planlöst rita färgglada streck på den!

Hon säger att hon önskar sig en prostituerad undulat så hon får vara ifred från Winchester och Fjådor någon gång men det jag håller på med ser snarare ut att bli en riskrans med blå pärlor... Gör om gör rätt.

Missförstånd

Fåglarna hörde på radion idag att det vankas -35°C kallt i veckan. Tyvärr lyssnade ingen av fåglarna uppmärksamt nog så de tror alla att det ska bli strålande sol och 35 grader varmt. Så nu sitter de såhär och väntar på att den rätta sommarbrisen ska infinna sig. Vad förvånade de ska bli!

Lurad

Jag satt nyss och funderade på vad jag skulle blogga om när fåglarna flög förbi i en plogformation ungefär 1 meter ovanför golvet, svängde skarpt åt vänster i en kurva, skrek upprört när de tog sig in i en annan del av huset. Och sedan återvände. En man kort. Då hade Petronella blivit trött och landat på golvet varpå de andra föga ridderliga mesarna hon umgås med raskt övergav henne för att ta sig tillbaka tryggheten så fort som möjligt. Själv fick man gå och rädda sin pressssioussss fågel som satt på en dörrmatta och såg trumpen ut.

Shampoo

Isabella önskar sig ett shampoo så hon kan skaffa lödder till fjädrarna. Jag som verkligen inte vill ha något skumkrig här inne med gråtande Fjådrar som fått tvål i ögonen avstyrde bestämt dessa planer. Kvävde dem i sin linda så att säga... eller dränkte dem i sin dusch.

Pinsamt

Jag vet inte om ni upplevt att man ibland, ofrivilligt, tvingas sitta i närheten av/ses tillsammans med såna som verkar helt jättesliriga och kanske även en smula töntiga. Man flyttar sig diskret centimeter efter centimeter för att komma så långt bort från gänget som möjligt. Jag tror det är precis vad Isabella ägnar sig åt här.

Kära bullen...

...Winchester har börjat se upp till såna tvivelaktiga förebilder på senaste tiden. Bör jag oroa mig?

Julsignatur

Eftersom det är jul snart behöver man ju en ny julsignatur till forumet. I år spårade det ur lagom tills jag hade ritat klart Fjådor, då var de bästa kostymerna redan paxade... därför fick Isabella vara en pepparkaksgubbe. HAHAHA säger jag och Fjådor om den saken.

Låtsastjock

Idag deklarerade Petronella att hon tänkt mycket på det här med julbord, och att hon vill ha ett rejält ett i år. Sen blåste hon upp sig allt vad hon kunde för att visa precis hur hon planerar att se ut den 25:e december. Jag ska se vad jag kan göra för att undvika att detta blir verklighet.

Ett år

Idag är det ett år sedan Hugo dog. Detta har uppmärksammats genom att fåglarna fick äta blåbärsris och jag ska ut och tända ett ljus på hans grav. Dessutom har jag återigen letat upp denna legendariska (och framförallt sinnessjuka) film. Hugo i sitt esse:

Skönsjungande

Idag har Winchester och jag sjungit julsånger det högsta vi kan. De andra har inte alls velat delta utan har istället kollat boendeannonser. Winchester och jag känner oss helt ställda.

Klump

Igår kväll kände sig Isabella synnerligen kreativ, så kreativ att hon inte kunde tänka sig att sova på pinnen som normala fåglar, hon kände istället att hon absolut måste trilla ner bakom ett skåp och fastna där klockan halv 1 på natten. Ilsket svärandes kallade hon sedan på hjälp och när räddningsmanskapet anlände (ivrigt påhejade av undulaterna) så tog det bara ett par minuter innan Isabella (och vad som såg ut att vara ett års damm) backade ut från fällan. Sen var hon ganska spak resten av natten. Lärorikt.

Stjärna

Petronella har insett att det finns vissa fördelar med att ha julstjärnor uppe, hon kan tex sätta sig framför dem och känna sig utvald.

Provocerande

Idag har jag tagit ett stort kliv mot julstämning. Det fattas fortfarande ett antal viktiga ingridienser, såsom SNÖ (+gardiner&prydnader&tomtar&stjärnor&tavloretc) tex. Det jobbigaste är i alla fall gjort, nämligen att tvätta golvet. Jag har insett att det är omöjligt att göra det prickfritt men jag behöver i alla fall ingen plog för att ta mig fram längre.

Något jag finner en smula provocerande är när jag liggandes på knä och skrubbandes fågelbajs för allt vad jag är värd, blir påhälsad av Isabella. Hon klättrar uppkäftigt längs armen och vidare mot axeln. Väl där sätter hon sig nöjt grymtandes med nacken böjd och deklarerar att "Du äär så tråkig! Kan du inte klia mig i nacken istället jag har haft en så jobbig dag och så har jag haft många fjädrar i behov av bortslitning. NU skulle jag vilja att du slutar vara tråkig och betjänar mig. nununu. vänligen. tack."

Då föreställer jag mig Isabella ungefär såhär:

Nu hoppas jag bara att tomten inte läser min blogg. För då blir jag utan julklappar.

Tomtespan

I morgon är det som bekant december, Fjådor och Winchester längtar sig nästan fördärvade efter julafton. De turas numera om att sitta i fönstren och hålla vakt efter tomtar eller nissar i allmänhet. Varje gång de tror att de sett någon kastar de sig tjutande iväg för att spekulera i huruvida någon kommer få mer julklappar än någon annan eller ej.

1:a advent!

Det är knappast någon som missat att det är första advent men jag tänket ändå ropa ut det så högt jag kan. Jag älskar snö och julen, tyvärr finns det inte en snöflinga så långt ögat når och av förklarliga skäl kan jag varken julpynta med levande ljus, giftiga amaryllisar eller julstjärnor i fönstren. Så jag sitter mest för mig själv i ett hörn och blundar och låtsas att det är julpyntat här fast det inte alls är det.

På tal om något annat, får inte ni också lite "som endast en mor kan älska"-vibbar när ni ser den här bilden? Petronella ser ut som en (blå) avocado, Fjådor ser ut att ha för många kromosomer och den gröna med axelvaddar ska vi inte ens tala om. Något vi borde tala om är däremot min fotoblogg, jag och Knytt har ordnat en ny design på den. FINALLY.

Glad advent!

Styling

Petronella är mycket noga med att ha välmanikyrerade fötter, ibland när hönsen går förbi utanför fönstret slänger hon en blick av avsmak mot deras lortiga fjäderprydda tår.

Åhnej

Nu ruggas det igen. Jag vill inte tvingas bevittna spektaklet. Petronella hon ler bara och fluffar förnöjt loss ett par fjädrar till.

Klappklapp

Såhär kunde Avril se ut när hon sjöng "när myggorna klappar takten, till min lilla krååksång". Och för att det här inlägget inte ska falla platt kräver det att ni har blivit rejält uppsjungna som barn. (vilket för övrigt inte hjälper ett dugg, jag är helt omusikalisk trots flitigt övande). Såhär såg hon i alla fall ut när hon klappade oavsett vad ni hört på som små.

Hopp

Winchester och Fjådor gillar att försöka landa på varandra. Ibland försöker de skoja till det och göra samma sak mot Isabella, men hon väser som en farlig drake och vips så sitter de gömda under sängen och låtsas som ingenting.

Gymnast

Fjådor är övertygad om att ingen någonsin kommer tröttna på att höra om hans konster. Så här kommer ännu ett inlägg i trilogin "trick från Fjådor". Tidigare har ni bland annat fått se daggmasken och magneten. Hur som helst är det här det första som verkligen har ett underhållningsvärde i sig! Extra roligt var det när han hängde längst ner i knutbollen, som en fladdermuss, förtjust raggandes på Winchester samtidigt som bollen han hängde från fridfullt snurrade hit och dit.

Böjligast

Och på tal om konstiga trick, det här må vara något som alla daggmaskar och undulater kan, men jag förstår inte hur det är fysiskt möjligt att böja sig på det där viset? Speciellt inte när en av arterna (undulaterna alltså, inte maskarna) faktiskt lurat i vetenskapen att de har en ryggrad! Jag brukar känna ett behov av att ringa min kiropraktor på studs när jag ens ser dem göra det här. (betänkt att det här konststycket utförs flera gånger per dag och ni förstår vilka räkningar jag skulle ha om jag verkligen hörde av mig till en kiropraktor varje gång.)

Magnet

Kolla, roligt trick va? Fjådors senaste, han låtsas att han är en magnet som sugs mot ett kylskåp trots att han desperat försöker klamra sig fast vid pinnen. Petronella och jag skrattade artigt de första 200 gångerna han visade det. Winchester och Fjådor de skrattar däremot än.

6 månader sedan

Jag hittade till min stora förtjusning en exakt 6 månader gammal bild på Fjådor och Winchester, se så bra de kom överens redan då, det var bara stoj och stim all over the place. Nej men roliga var de, Fjådor var så hopplöst förtjust i att hänga Winchester i hasorna att Winnie nästan blev vindögd av irritation. Fjådor har förresten växt till sig ganska bra sen dess.

naw

Jag vet att såna här inlägg är tråkiga egentligen men; NAW vad gulliga de är när de inte river sönder saker och bajsar på väggarna.

Kors i taket

Igår blev jag slutligen så trött på "sommarinredningen" att jag rev ut lite alltför gamla grenar och släpade in kroppsdelar från en nyfälld björk. De grövsta delarna hängdes upp och riset band jag till buketter som jag fäste på i träden. Det konstigaste av allt var hur stormförtjusta fåglarna blev, de brukar alltid skriva hatbrev när jag tar ut deras insuttna pinnar. Hemligheten verkar vara att låta dem leva i misär i veckor, då börjar de plötsligt uppskatta en igen, helt oförtjänt.

Honnör

Jag tittade nyss igenom en bildserie med en den ena och en den andra perfekta bilden av Petronella. Men sen dök plötsligt den här upp. Och givetvis är det den enda som visas trots att de övriga 9 var strålande. Fördelen med att inneha lösenordet till bloggen!

Showarn'

Isabella bär sig alltid åt som en cirkusartist av sällan skådat slag. Hon skenar runt med vingarna rakt ut, hänger upp och ner från pinnarna alldeles fluffig av belåtenhet och flyger ikapp med Winchester tills de båda är helt yra av ansträngning. Såhär sprang hon runt för någon dag sedan, hotfullt stirrandes på dammsugaren hon tydligen hade för avsikt att göra processen kort med. Som synes helt ogenerad över sina plockade områden.

Upp

Se så fint Isabella kan titta upp, nästan som ett kidnappningsoffer i en mörk källare! Jag säger ju att mina fåglar gillar mig, de tycker inte jag är ett dugg jobbig och de försöker absolut inte ge mig några fångvaktarpikar.

Paparazzi

Fjådor ville skryta lite till, som om tröjan inte var nog är han även månadens paparazzi på Portalen. Vilket kanske inte är jättekonstigt med tanke på att det är jag som väljer och redigerar bilden som ska upp där. Men Fjådor har inte så bra koll på detaljerna, han hoppas i hemlighet på att det är kronprinsessan som väljer ut bilderna. Hade han vetat att det bara var hans gamla tråkiga matte hade han antagligen börjat rugga i ren protest.

Tröja!

Vad sägs om detta va? På Portalen säljer vi nu t-shirts med en tecknad undulat på, och inte vilken undulat som helst utan Fjådor i egen hög person. Hur som helst har jag ritat bilden, Knytt designat och om ni nu känner för att utöka er garderob går det att läsa mer om tröjorna här.

Fin vinkel

Smickrande inte sant? Jag tror att det här porträttet bryter mot varenda regel som finns i fotobibeln. Och när man ser det förstår man varför det finns "regler". Ingen skulle vilja jobba som modell om alla fotade som jag.