Crowded

Winchester och Fjådor tycks tro att ju mer man irriterar sin tilltänkta dam ju kärare förväntas hon bli i en. Ovan nämnda efterblivna grönfinkar, ägnar därför dagarna i ända åt att flyga efter Petronella och skrika upphetsat (i falsett) i hennes öra. Däremellan dänger de förtjust näbben mot henne eller mot det som finns närmast. (Hacke hackspett hade varit avundsjuk på deras hyperaktivitet.)

Själv försöker jag se till att den stackars Petronella får åtminstone ett par sekunders lugn och ro genom att diskret försöka bära iväg henne (vilket hon godtar med en tacksam suck), men givetvis kommer B1 och B2 flygandes efter. Och som två spyflugor i sensommarhettan klänger de sig fast på mig för att inte missa vart jag försöker föra iväg deras stackars offer.

På sin önskelista har Petronella nu ritat in en undulat som ser ut att bära högklackade läderstövlar och latexkjol, jag undrar om hon skulle vilja ha lite ledigt...