Fjäsk

Snön har legat djup i vad som känns som veckor och de sista löven trillade från träden för minst lika länge sen, fåglarna har börjat få skörbjugg och endast tomten är vaken. Ni vet hur det är. För att råda bot på detta (och givetvis för att fjäska mig in hos fjäderdjuren) har dagens shoppingtur inte resulterat i kläder åt undertecknad utan åt delikatesser åt fåglarna. Nu har jag mitt anseende säkrat i minst en vecka!

En mistel

Botanisk artkännedom har aldrig varit Fjådors starka sida, men han känner sig ganska övertygad om att nyponen ovan sitter fast på en mistelkvist, därför tänker han ta chansen att pussa Rosie. Om jag tolkar hennes blick rätt är hon dock skeptisk till det hela.

Erkännande

Okej hörni, jag erkänner att jag inte hann uppdatera något under helgen. Men kolla, såhär såg fåglarna ut i fredags. Det var sist ni hörde av oss. Och idag ser de precis likadana ut! Jag lovar att ni inte missat något viktigt.

Fast nu håller Lizette på att slita bort tangenterna från datorn, om ni inte hör av oss igen på en vecka kan det bero på det...

Nypon

Igår var jag ute och promenerade vid stranden, jag passade på att skövla lite natur när jag ändå var där. Men man måste ju passa på nu när nyponen är mogna!

Härmchester

Winchester och Fjådor är mycket avundsjuk på nymfernas talang för att gå runt/hänga/klättra med vingarna rakt ut från kroppen. Här försöker Winchester apa efter deras trick men givetvis faller han ner istället. Rosie smålog nöjt från sin gunga, Lizette skrattade däremot rakt ut.

Morr

Jag är borta från 07.30 till 20.30 ganska många dagar för tillfället, därför hinner jag inte alls med att uppdatera bloggen i samma takt som fåglarna ställer till med saker (men med tanke på hur lite jag varit hemma har jag knappt märkt allt otyg de gjort, en oanad fördel!).

För att försäkra mig om att de skulle fortsätta gilla mig köpte jag i alla fall ärtskott åt dem, det är dessa de slåss över på bilden. Vilken bra person jag är som ger dem saker som de börjar slåss av, känner mig nöjd med min uppfostran!

Godis

Det blev ingen badbalja i förrgår, däremot grobladsfröstänger. Det gillade fåglarna ännu mer än att bada. Som ni kanske ser är det här ingen bild inifrån mitt hus utan den är från voljären. Jag har så många voljärbilder att om jag hade velat så kunde jag i princip ha laddat upp en voljärbild om dagen och fortsatt låtsas att de var där ute tills i juni nästa år. Måhända att ni hade börjat ana oråd då träden på mina bilder fortfarande var gröna i december? Men jag kan vara ganska övertygande när jag sätter den sidan till!

Våtarv

Fåglarna är inte alls så arga över att jag tog deras voljär ifrån dem, men så ser jag också till att hålla mängden grönt på en stadig nivå för att undvika vredesutbrott riktade mot undertecknad.

Attack

Det är inte så lätt att fotografera fåglar som hellre vill sitta på ens axel än framför kameran. Jag hann i alla fall ta en proper bild av Isabella (vänster) innan hon kastade sig iväg till min axel istället (höger). Man får vara glad för det lilla!

INTERNET!

Undrens tid är inte förbi hörni, plötsligt finner jag mig själv sittandes på stugan, MED INTERNET!!11 Ni förstår nog inte hur öde den här stugan ligger, mycket mycket mycket mycket öde. På en ö med endast två året-runt-bofasta. Dessa två råkar vara min mormor och morfar, så ja... ni hör ju. 

Hur som helst, nu blir ni inte av med mig! Jag kan nu liverapportera inifrån voljären, äntligen har ni något att göra sen VM tog slut, precis vad ni längtat efter va? vavava?

Matbrist

Jag fick ett sms från min mamma a.k.a fågelvakt i morse, där stod typ "Hej! Jag tror fåglarna börjar gilla mig nu, alla utom två kommer och sätter sig på mig när jag går in och Lizette visslar efter mig när hon ser mig. Maten är förresten slut i övermorgon."

Och min morgontrötta hjärna läste nöjt meddelandet fram till sista meningen då jag nästan fick lust att sätta morgonkaffet i halsen bara för effektens skull. Nu hoppas jag verkligen att djuraffären fått in maten jag beställde här om veckan så jag hinner skicka ut den dit med båtarna i morgon. Annars kanske de kan... beta lite? Vem behöver väl köpt mat, jaga själv säger jag!

Vissen

När jag i torsdags återvände till stugan kunde jag konstatera att min lummiga al som jag släpat in där en vecka tidigare hade gått från friskt grön till oaptitligt brun. Fåglarna själva tycktes dock ha utsett det till sitt favoritträd så det var nog bara min estetiska ådra som tog skada och inte fåglarna själva.

Födelse(går)dag!

Igår fyllde min kära Isabella hela 5 år, man skulle ju kunna tro att det nu var dags för henne att komma ur trotsåldern men jag tvivlar starkt på att det kommer hända. Jag firade hennes födelsedag genom att jobba som ordningsvakt och hon firade den i voljären med de andra fåglarna. Jag har alltså inte kunnat ge henne någon present eftersom hon är på stugan men inte jag. Jag får laga en ost-tårta eller något liknande nästa gång vi ses så blir hon nog glad.

Den 18:e (för drygt en vecka sen alltså) var det för övrigt 1 år sedan fodervärdsavtalen skrevs på. Fjädrarna har kanske inte blivit så mycket bättre under året men hon är i alla fall inte deprimerad längre.

Återtåg

I morgon bitti (om ca 8 timmar) beger jag mig åter ut till stugan, jag ser fram emot att träffa fåglarna igen! Jag är dessutom ganska säker på att mina stackars fågelvakter ser fram emot avlösning. Lizette patrullerar omkring som en vakthund för att se till att inga obehöriga tar sig in i hennes voljär. Mycket nöjd fågel.

Poängen är i alla fall att jag kommer hem på lördag, så troligtvis blir det ingen uppdatering innan dess eftersom vi inte har internet där. Trist trist.

blixtar

Natt 2 i voljären (alltså den 13/14.07) blev det plötsligt en väldig åska med blixtar och ösregn. Klockan 3 på natten vaknade jag och bestämde mig för att gå ut och se hur det gick för turisterna (som måsarna hånfullt brukar kalla dem). När jag kom in i voljären dök Rosie genast ner på mig, så henne tog jag fast och stoppade in i huset. Isabella slängde sig över mig ett par sekunder senare, blöt som sjutton. Hon påstod att hon ville komma in och sova under täcket med mig. Det fick hon då rakt inte men däremot kunde jag tänka mig att trycka in henne genom ingångshålet till fågelhuset. Detta fann hon en smula förolämpande ända tills hon insåg att det inte regnade där. Då knaprade hon nöjt med näbben och skrattade högt för sig själv när hon tänkte på de andra som satt ute i regnet.

Jag erbjöd rättvist de andra fåglarna skjuts in, men Winchester påstod bara att han och Petronella var på smekmånad i djungeln så de ville absolut sitta kvar i sitt träd. Fjådor den mesproppen hade satt sig under taket och Lizette ville då absolut inte komma in. Hon var ju ute på äventyr! Nöjt tronade hon på voljärens högst belägna pinne, med en dyngsur, slokande tofs men ett nöjt leende i mungipan. Där skulle hon sitta och titta på blixtarna ifred sa hon.

Utenymf

När vi kom fram till stugan släpptes fåglarna relativt raskt ut ur sina transportburar och in i voljären. Undulaterna som kände igen sig (utom Rosie då för hon har inte varit där förut) tjoade överlyckligt det högsta de kunde och flög upp och ner och kors och tvärs tills de nästan svimmade av värmeslag. Nymferna var lite mer av livsnjutare så de satte sig nöjt fluffande i ett soligt men blåsigt hörn och tittade på utsikten och njöt av sommarvärmen (31 grader i skuggan). Till och med Isabella blev glad, jag trodde hon skulle tjura men icke då. De vill inte ens gå in och sova på nätterna.

Listig

Jag har gillrat en fälla. Snart kommer hon nog ut därifrån. Bilden är fotad i den 3 cm breda springa som finns mellan garderoben och bokhyllan. Rosie sticker fram huvudet mellan garderoben och väggen. Jag petade in ett par grässtrån där och nu väntar jag bara på att hon ska följa efter dem ut. Hä-hä-hä. Snart är hon överlistad.

R-r-r-rivstart

Här är Rosie (och hennes hängbuk) som bäst i färd med att rivstarta från det nya trädet.

Rönnbladsragg

Winchester försöker odiskret inleda en affär med Rosie. Jag vet inte hur jag ska ställa mig till det hela, det sista Rosie behöver är ännu en matande hane, men det är å andra sidan bra att hon flyr från honom så hon får sin motion...

Knuff

Inatt lämnade jag tupparna för min egen säng, i jämförelse med de gaphalsarna var det så fantastiskt trevligt att sova med dampfåglarna att jag inte vaknade förrän typ 2, givetvis med en nymf på huvudet och fågelbajs i sängen. IGEN!!!

Hur som helst:
Rosie och Lizette är lite som ler och långhalm, fast mer som bråk och skrikhalm. De kan sällan låta bli att hänga med varandra, men det roligaste de vet är att bråka med varandra. Lizette flaxar så Rosie virvlar ner från sin pinne och Rosie hämnas genom att landa rakt på Lizette när hon sover.

I morse var det dock Lizette som tog poäng då hon knuffade ner Rosie bakom garderoben. Det är en smärre bedrift eftersom den springan är för smal för undulater, jag undrar om hon kanske blev tvungen att hoppa lite på henne för att få ner henne. Innan jag hade lyckats lista ut hur jag skulle få loss Rosie så hade hon själv tagit spjärn mot väggen med ryggen och klättrat rakt upp för baksidan av garderoben och vidare ut igen. Så jag slapp göra något och Lizette vann dagens första poäng i deras ständiga retkamper.