Hur står det till Petronella?

Del 2 i resumén om hur mina fåglar har det kommer här, nästa ut är Petronella. Även om hon inte fattar varför hon inte fick komma till tals först.

Petronella är den enda av mina fåglar som bott här i VildaParadis på heltid förut, och dessutom varit avelsfågel! Så hon är förstås mycket nöjd och hemtam och tycker att voljärerna är hennes konungariken och att alla fåglar bör tillbe henne. Vilket de också gör till en viss del! Detta kanske främst beror på att hon vid 5 års ålder uppnått en viss pondus som ingen av hanarna förmår säga emot, speciellt inte när hon dessutom utstrålar en fräsch pust av häcklust. Så när man tittat mot utevoljären brukar hela orgier pågå med Petronella i huvudrollen. Inte helt passande kan ju jag som ömsint och lite pryd fågelmatte tycka och stängde raskt in fågeln i fråga i en häckbur med EN väl utvald hane. Övriga 7 kavaljerer hängde upprört på voljärgallret och skrek åt henne att hon sagt att hon älskade just dem. Petronella lyssnar inte alls på det örat utan hånglar bara vildsint med sin nya hane.

Ett år senare - vad vill ni läsa om?

Vissa förändringar har skett på logistikfronten den senaste tiden. Det här innebär i praktiken att både jag och fåglarna bor hos deras uppfödare och min bästa vän Knytt. Det betyder också att jag skulle kunna börja uppdatera bloggen igen!


Har ni något speciellt ni skulle vilja att jag skrev om eller visade bilder på? Nu bor de alltså i ett fågelhus med tillhörande utevoljär tillsammans med Knytts fåglar, därmed lär det bli färre inlägg om hur de sover i min säng eller försöker ta mina chips, men jag skulle kunna visa bilder från voljärena, häckningar och ge allmänna mattips. Eller varför inte visa lite bilder på Knytts snygga fåglar? Man kanske inte skrattar käkarna ur led av det precis men är det något ni skulle gilla? Jag är öppen för förslag.

Petronella är för övrigt häcksugen, ovan visar hon nöjt upp sin nya tilltänkta holk (tror hon ja) medan alla hanar inom synhåll hopar sig kring henne som en blodtörstig myggsvärm. Eftersom hon har snedvriden självbild tror hon att ALLA tittar på henne jämt och är därför mycket nöjd med ståhejet.

Båtresan

Nu är jag hemma i internetcivilisationen igen, jag far tillbaka ut om ett par dagar men jag tänkte passa på att uppdatera lite om hur det går för fåglarna. (de är fortfarande kvar där ute, gladare än någonsin). Här är en bild från resan ut, för att komma till stugan åker man bil, färja och sen privat båt. Här är de och ett syskonbarn ombord på den sistnämnda båten.

Resan gick utmärkt förresten, enda missödet var då Lizette blev misstagen för ett marsvin. Men det har hänt flera gånger, undulaterna fnissade nästan på sig inifrån sin transportbur.

Gästbloggerska

Här illustrerar min systers ragdoll Windy vad hon tycker om 60 cm snö och -15°C
I morgon är det meningen att jag ska åka hem, jag ser fram emot att vara framme. Resan i sig är kanske inget jag längtar jättemycket efter. Förhoppningsvis får ni något livstecken i morgon runt 22.30 (fall ni vill sitta bänkade och redo med popcornen)

Sommarlängtan

Jag sitter numera hos min syster och saknar fåglarna. Därför tittade jag igenom lite gamla mappar och då hittade jag bland annat den här bilden, från i somras när fåglarna var i voljären. Det var innan Avril hade den dåliga smaken att dö och lämna Petronella ensam med två galna våldtäktsfåglar...

Hur som helst; fint var det och roligt hade de. Den här bilden är kanske inte så representativ eftersom det är en vit presenning bakom dem, men de är ute och de äter blommor. Finfint.

Voljärlov

Igår placerades fåglarna i den nybyggda voljären efter ett par timmars surande inuti transporturen. Jag inredde voljären med diverse leksaker de tagit med sig (de fick ha en egen ryggsäck med grejer) medan andra byggde klart slussen och gjorde den extra säker. Efter endel tjatande från deras sida öppnades burluckan och de fick kasta sig ut högljutt skrikande. Både idag och igår var de toknöjda och pep sina finaste lyckopip till svalorna som susade förbi. Jag tror att för en gångs skull har de fått något som de gillar mer än vad jag gör, och jag gillar verkligen voljären bör understrykas. FINT.

Soligt

Vädret har varit perfekt idag! Fåglarna har kvittrat, solen har strålat, mors lilla Olle har skuttat förbi i buskarna och bäckar har porlat. Ja ni vet hur det brukar låta. Eftersom vädret var så perfekt och Fjådor sneglat på sina vinterbleka tår ett par dagar i brist på spännande action gick vi ut en timme eller så. De första fem minuterna var lite läskiga men sen blev han väldigt pepp. Tjoade, klättrade, fluffade och skrek ut order åt förbipasserade hackspettar. Vi gick dock in igen innan han hann börja skrika okvädningsord åt sångsvanarna, någon måtta får det lov att vara.