2 år!

Idag var det 2 år sen Petronella flyttade in! Det känns ganska stort. Hon är nog den av mina undulater som genom alla tider varit den klokaste och mildaste, detta "trots" att hon är en tredjehandsfågel som ursprungligen kommer från en djuraffär. Hon är absolut inte feg men hon ser sällan någon orsak till att hetsa upp sig. Jag antar att det kan bli så om man haft 6 småbarn på en gång... Hon är fortfarande ute i voljären och firar, jag tror jag åker dit på tisdag igen och så får vi väl se när jag tar hem dem. De vill nog gärna stanna där tills snön faller men jag ska försöka få hem dem innan dess.

Matbrist

Jag fick ett sms från min mamma a.k.a fågelvakt i morse, där stod typ "Hej! Jag tror fåglarna börjar gilla mig nu, alla utom två kommer och sätter sig på mig när jag går in och Lizette visslar efter mig när hon ser mig. Maten är förresten slut i övermorgon."

Och min morgontrötta hjärna läste nöjt meddelandet fram till sista meningen då jag nästan fick lust att sätta morgonkaffet i halsen bara för effektens skull. Nu hoppas jag verkligen att djuraffären fått in maten jag beställde här om veckan så jag hinner skicka ut den dit med båtarna i morgon. Annars kanske de kan... beta lite? Vem behöver väl köpt mat, jaga själv säger jag!

Dinosaurier

Det  finns de som hävdar att fåglar är närmare släkt med dinosaurier än vad ödlor är, och tja... inte skulle det då förvåna mig om Isabella och Lizette är släkt med DE HÄR, i rakt uppåtstigande led.

Steppa

När jag kom tillbaka till fåglarna i torsdags var alla till en början superglada, fram tills efter ett par timmar då de (speciellt Isabella) övergick till att spela citronsura och övergivna hela högen. Men innan de kom ihåg att de hade planerat att sura så hann Petronella och Winchester visa upp en liten stampa-i-takt-dans de hade övat in. Lite svårt att fota men ni ser kanske de trummande tårna ändå.

Farligt farligt

Jag gillar verkligen att fota i voljären, en av många orsaker är att min dramatiska ådra kan arrangera bilder där det ser ut som jag är en totalt inkompetent och livsfarlig fågelägare. Man kan tex ta bilder där de går runt på marken och ser ut som att de kan flyga iväg till skogs när som helst. Vad som inte syns i bild är att de för det första befinner sig inuti voljären, och att där det dessutom finns en nergrävd nätbotten som gör att ingen kan gräva sig in eller ut.

Bilden ovan ser inte heller helt säker ut, odramatiskt nog har hon faktiskt en inomhusvoljär bakom sig och ingen vild skog. Det är bara det att det finns ett fönster rakt bakom henne såå om jag hade varit lite bättre på att ljuga hade jag kunnat inbilla någon att jag hade ett hål från voljären rakt ut i det fria.

KUL TJEJ va?! jo.

Utsikt

I torsdags kväll passade jag förresten på att fota (början till) solnedgången inifrån voljären. Alla fåglarna var sura på mig för att jag inte varit där på ett par dagar så jag fick roa mig bäst jag kunde trots att de ignorerade mig. Roandet för min del innebar att stå med ryggen till och kameran tryckt mot gallret för att försöka få en fin bild. De har i alla fall en betydligt roligare utsikt än jag har här hemifrån, när jag tittar ut ser jag bara trädstammar.

Vissen

När jag i torsdags återvände till stugan kunde jag konstatera att min lummiga al som jag släpat in där en vecka tidigare hade gått från friskt grön till oaptitligt brun. Fåglarna själva tycktes dock ha utsett det till sitt favoritträd så det var nog bara min estetiska ådra som tog skada och inte fåglarna själva.

Födelse(går)dag!

Igår fyllde min kära Isabella hela 5 år, man skulle ju kunna tro att det nu var dags för henne att komma ur trotsåldern men jag tvivlar starkt på att det kommer hända. Jag firade hennes födelsedag genom att jobba som ordningsvakt och hon firade den i voljären med de andra fåglarna. Jag har alltså inte kunnat ge henne någon present eftersom hon är på stugan men inte jag. Jag får laga en ost-tårta eller något liknande nästa gång vi ses så blir hon nog glad.

Den 18:e (för drygt en vecka sen alltså) var det för övrigt 1 år sedan fodervärdsavtalen skrevs på. Fjädrarna har kanske inte blivit så mycket bättre under året men hon är i alla fall inte deprimerad längre.

Återtåg

I morgon bitti (om ca 8 timmar) beger jag mig åter ut till stugan, jag ser fram emot att träffa fåglarna igen! Jag är dessutom ganska säker på att mina stackars fågelvakter ser fram emot avlösning. Lizette patrullerar omkring som en vakthund för att se till att inga obehöriga tar sig in i hennes voljär. Mycket nöjd fågel.

Poängen är i alla fall att jag kommer hem på lördag, så troligtvis blir det ingen uppdatering innan dess eftersom vi inte har internet där. Trist trist.

Sallad

Här ses Rosie, Fjådor samt en äcklig snigel avnjuta en romantisk måltid i lady och lufsen-anda.

blixtar

Natt 2 i voljären (alltså den 13/14.07) blev det plötsligt en väldig åska med blixtar och ösregn. Klockan 3 på natten vaknade jag och bestämde mig för att gå ut och se hur det gick för turisterna (som måsarna hånfullt brukar kalla dem). När jag kom in i voljären dök Rosie genast ner på mig, så henne tog jag fast och stoppade in i huset. Isabella slängde sig över mig ett par sekunder senare, blöt som sjutton. Hon påstod att hon ville komma in och sova under täcket med mig. Det fick hon då rakt inte men däremot kunde jag tänka mig att trycka in henne genom ingångshålet till fågelhuset. Detta fann hon en smula förolämpande ända tills hon insåg att det inte regnade där. Då knaprade hon nöjt med näbben och skrattade högt för sig själv när hon tänkte på de andra som satt ute i regnet.

Jag erbjöd rättvist de andra fåglarna skjuts in, men Winchester påstod bara att han och Petronella var på smekmånad i djungeln så de ville absolut sitta kvar i sitt träd. Fjådor den mesproppen hade satt sig under taket och Lizette ville då absolut inte komma in. Hon var ju ute på äventyr! Nöjt tronade hon på voljärens högst belägna pinne, med en dyngsur, slokande tofs men ett nöjt leende i mungipan. Där skulle hon sitta och titta på blixtarna ifred sa hon.

Utenymf

När vi kom fram till stugan släpptes fåglarna relativt raskt ut ur sina transportburar och in i voljären. Undulaterna som kände igen sig (utom Rosie då för hon har inte varit där förut) tjoade överlyckligt det högsta de kunde och flög upp och ner och kors och tvärs tills de nästan svimmade av värmeslag. Nymferna var lite mer av livsnjutare så de satte sig nöjt fluffande i ett soligt men blåsigt hörn och tittade på utsikten och njöt av sommarvärmen (31 grader i skuggan). Till och med Isabella blev glad, jag trodde hon skulle tjura men icke då. De vill inte ens gå in och sova på nätterna.

Båtresan

Nu är jag hemma i internetcivilisationen igen, jag far tillbaka ut om ett par dagar men jag tänkte passa på att uppdatera lite om hur det går för fåglarna. (de är fortfarande kvar där ute, gladare än någonsin). Här är en bild från resan ut, för att komma till stugan åker man bil, färja och sen privat båt. Här är de och ett syskonbarn ombord på den sistnämnda båten.

Resan gick utmärkt förresten, enda missödet var då Lizette blev misstagen för ett marsvin. Men det har hänt flera gånger, undulaterna fnissade nästan på sig inifrån sin transportbur.

Mot utevoljären

Nu ska fåglarna och jag alldeles strax bege oss iväg till skärgården, ön och utevoljären. *trumvirvel* Undulaterna tycker att transportburen är det mysigaste som hänt dem och de har nu en orgie i den. Nymferna väser inifrån sina separata burar att jag ska få sota för det här.

VM

VM-final hörni, Isabella är pepp! (har ni förresten sett en mindre tv någon gång? Den är i alla fall stor bakåt om det nu är till någon tröst)

Skillz

Fjådor är inte så himla rädd om sitt skallben, hoppas hans fontaneller växt ihop åtminstone.

Vem ägde vem?

Jag undrar en grej. Den här helgen ska jag bort och jobba, så fåglarna ska ha en fågelvakt. Jag kan inte utsätta en stackars fågelvakt för ansvaret som kommer med en envis gris som ska hålla på och gömma sig i centimeterstora håligheter mellan garderoberna. Därfööör... har jag dragit bort garderoberna från väggen. så det inte finns någon springa att fastna i. För att kunna flytta på garderoberna måste man i princip tömma dem, därför står alla saker på golvet nu. Jag tänkte kanske lämna det såhär över helgen, och nu är frågan;

Vem blev ägd? Jag eller Rosie? (jag vet redan svaret, bara le och vinka)

Listig

Jag har gillrat en fälla. Snart kommer hon nog ut därifrån. Bilden är fotad i den 3 cm breda springa som finns mellan garderoben och bokhyllan. Rosie sticker fram huvudet mellan garderoben och väggen. Jag petade in ett par grässtrån där och nu väntar jag bara på att hon ska följa efter dem ut. Hä-hä-hä. Snart är hon överlistad.

Trots

Rosie sitter bakom garderoben igen. Hon var där igår också men då behagade hon komma ut relativt snabbt. Nu vägrar hon. Hon sticker fram huvudet ibland men backar raskt in igen innan någon hinner dra fram henne. Fjådor kommer dö av en stressrelaterad sjukdom fall hon inte kryper ut snart, han har så klena nerver.

Bedårande

Jag har tyvärr ingen humor innestående för tillfället, men ACK vilken bedårande fågel det här är. Jag blir ju helt nöjd över hur fin hon är. Så ovanligt att man tänker såhär om sina egna fåglar förresten, ni kan kalla mig unik_cool_tjej om ni vill.